Om att säga dumheter på nätet
Jag har funderat mycket på varför många, framför allt unga, bloggar så fullständigt ogenerat om ofta i mitt tycke totalt meningslösa saker. (Hallå, vem bryr sig om att jag har köpt nya skor?) Svaret jag kommit fram till är att innehållet i bloggen ofta är relativt oviktigt. Det kanske handlar mer om nätverksbyggandet i sig. Alltså, Connecting people! Man blir någon för att man blir sedd och bemött=kommenterad på nätet. Är det så att innehållet i bloggen fungerar som ett skyltfönster, i bästa fall som en spegling av delar av ens personlighet? Eller fungerar det som en metkrok. (Ja, jag vet liknelsen är lite oestetisk). Men man vill ha kontakt med någon på ... andra sidan. Och det är i denna nya sköna värld möjligt att blogga sig till en "position" helt och hållet beroende på att man lyckats skapa en stor läse-/krets på nätet. Demokratiskt, javisst.

Men jag funderar fortfarande på hur detta hänger ihop egentligen. Generationsklyftan i bloggosfären, alltså. Ett svar är ju att det som är totalt meningslöst för mig kan ha stor betydelse för andra. Jag har inget tolkningsföreträde till världen. Tur det, förresten!

Samtidigt ser jag ju att bloggen ger ett utlopp för fantastiskt mycket kreativitet. Och det skyltfönster som bloggen är idag på nätet, är IRL något annat, det jag skapar och det jag är. Då är det ju egentligen ingen skillnad mellan hur vi metar i världen och på nätet. Det nya är kanske då att småpratet tagit sig ut på internet. Och finns kvar där (for ever and ever?) och då ser det så trivialt ut. Är det det som vi, som ofta säger dumheter, blir störda av? Att sagda dumheter finns kvar därute.

Intressant. Jag kanske börjar förstå ... varför ett teknikfreak(?) som jag haft en blogg registrerad i tre år och inte använt den. Det tar tid för somliga att våga säga dumheter på nätet. Dom dumheter man säger i världen finns ju också kvar fast man inte vill det, det är bara det att dom inte syns längre, men om man har otur finns dom kvar i människors minnen. Och man kommer inte ens åt att kommentera det längre.

Har jag fel? Mycket möjligt. Det kan ha hänt förr.

Det är lördag. Jag ska gå och fika med kompisar på den gamla kyrkan som blivit kafé. Mycket trevligt ställe. Den får fyra stjärnor i min kommande kaféguide.
Greetings from Lola.